Stolt
Idag kände jag för första gången sedan jag började jobba såhär mycket att det inte alls var roligt.Jag pratade med husse vid lunchtid och då skulle han och Nemo ta en riktig långpromenad och jag kände bara att jag inte alls ville vara där på jobbet med massa att göra... jag kände mig nästan gråtfärdig och ville bara hem till Nemo och gå med på långpromenaden.
Jag trivs som fasen på jobbet och med det jag gör, men idag kom allt över mig liksom, att jag inte får så mycket tid som jag skulle vilja hemma. Med Nemo till exempel. Jag vill ut i skogen, gå på upptäcktsfärd, göra roliga saker, träna, ligga o gosa osv.. men när jag kommer hem är det kolsvart ute och klockan är mycket, så det blir liksom inte alls så mycket som jag skulle vilja!
Tack och lov är det snart jul och ledighet så då ska jag ägna tiden åt det jag vill. Inte för att jag inte ägnar tid eller så nu, men det är inte så mycket tid som jag skulle vilja!
Ikväll har vi förresten varit på bio och den var inte slut förrän halv tolv, så detta blir ett sent inlägg.
Nu när jag kom hem städade jag undan lite hos kaninerna och Nemo fick vara med. Jag tog upp Nelly och satte mig med henne i knäet på pallen i hagen. Hon myste riktigt i mitt knä vilket var underbart. Nemo var med, utan munkorg, och pussade på både mig och Nelly :) Han vet fortfarande inte riktigt vad han ska göra, ger en del lugnande signaler och gnäller lite. Han börjar förstå att han ska vara snäll, och han vill så gärna vara med.. och så vet han inte riktigt vad som förväntas av honom och hur han ska vara. Så jag hoppas att jag ska kunna visa honom att så länge han är lugn och snäll så får han vara med samt att få honom att lita på att det jag som har kontroll över sitautionen så att han inte ska behöva vara osäker och inte veta vad som förväntas av honom.
Men jag blev mycket stolt över honom ikväll! Att han kunde behärska situationen även om den var ny och säkert lite konstig och läskig.
Vid julledigheten hoppas jag på att det vara dags för Nemo och Nelly och träffas lite mer, kanske i köket eller så, men vi får se var vi står då. Molly hamnar tyvärr lite efter men å andra sidan behöver hon otroligt mycket mer tid på sig.
För övrigt så smällde det en del när husse var ute med honom, det var inte så farligt när de gick långpromenaden eftersom den är runt skogen, men han blev rädd när de kom tillbaks till kvarteret igen efter en riktigt hög smäll. Dock skakade han av sig det när de kom in igen, tack och lov.
Nu är iaf dapen inpluggad och jag hoppas det att den ska någon effekt när eländet drar igång.
