Hyss med Alma
Idag var det träff med Ellinor o Alma.Märktes att det var ett tag sedan Nemo o Alma träffades, så de var glada över att få springa och busa tillsammans.
När de fått springa ett bra tag hittade de dock på lite hyss.
Alma försvann upp på berget och efter lite betänketid pös Nemo efter.
Jodå, jag sa allt till honom att stanna men suget blev för stort.
Så de försvann upp i berget. Där har de visserligen haft sina små repor förut, men alltid kommit ner igen.
Men nu stod jag och Ellinor som två fån utan hundar.
Vi försökte ropa glatt på dem, vi gick och gömde oss, vi ropade bestämt... inga hundar.
Och inte visste vi vad som var ovanför bergen eller, mer än att vi såg en skortsten så med all säkerhet var det hus ovanför.
Det slutade helt enkelt med att vi fick börja pulsa i snö uppåt.
När jag var nästan uppe kom i alla fall Nemo.
Efter lite beröm fick han ett bestämt "gå ner", så han sprang glatt ner och stod och väntade på mig.
Odågan :p
Alma tog lite längre tid på sig innan hon visade sig och slutligen kom ner.
Nosen var full i något liknande rött, inte blod dock, utan nån form av matrester.
Så de hade väl kalas där uppe.
Jaja, trötta och nöjda var de i alla fall.
Vi har inte släppt dem där sedan i somras, då de visade tydligt att berget var intressant.
Nu sa jag dock till Ellinor innan, att eftersom det är så mycket snö så kan de omöjligt försvinna upp där.
Tji fick jag ;)
